Besvikelse...

Så var hon skendräktig igen då tösen. Jag trodde verkligen den här gången, alldeles rosa och fina tissar vid tre veckor sen bara mattades det av, vikten ökade men ingen mage växte...
När är det min tur att få ha små dunbollar hemma?
Jag har tidigare sagt att det var deras sista försök så vad gör jag nu då tro?

Ringde veterinären igår morse för att se om dom kunde göra ett e-coliprov men blev rekommenderad en veterinär i Skellefteå, 14 mil bort. >_<
Ska höra vad den veterinären anser också men känner en viss misstanke att dom lär rekommendera mig att testa en annan hane först. Nåja, vi får se.

I feel pretty - fotostunder

Vissa katter är otroligt enkla att fota, dom bara posar och posar och visar upp sin bästa sida. I feel pretty är inte en av dom. Antingen bestämmer hon sig för att kameran är läskig och måste flys från eller så vill hon bara goooooosa och skjuter rygg och trampar och piper för att man inte klappar henne. Visst, jättemysigt! men korten då?

Videobevis på lilla frökens beteende (komplett med bakgrundsvisslande från sambon):

Blev väl inget kort som jag blev nöjd med direkt men dom här är väl det närmsta till dugliga kort jag fick:

7,5 månad

Chinook och Amazon, vågar jag hoppas?

Chinook och Amazon parar igen men mest av allt gosar dom bara, nåja, dom har några dagar till på sig. Är ändå bra att dom tar paus mellan gångerna. Det här är nu tredje försöket och jag hoppas att det tar. Vill så gärna ha ungar nu! Blir det inget nu så tar jag Amazon till en veterinär och gör ett e-koliprov och ser provet bra ut så är det väl bara att leta ny hane.

Men att dom tycker om varandra är ingen tvekan. Det är bara att kika på den här filmsnutten, det säger allt. :)

Besök hos Chinooks son, Bender

Igår var jag inbjuden att hälsa på hos Lokis ena son, S*Chop Suey's Jinx Bender. Har sett fram emot att få se honom igen, nu drygt sju månader gammal. :)
Så vaknade jag upp på morgonen, tjocka moln, regnet öste ner och mörkt som om det vore kväll. Skitväder! Hur ska jag då kunna fota??
För finns det något jag avskyr så är det blixkort, dvs taget med den inbyggda blixten. Det blir platta kort och konstiga ögon.
Jag gjorde iaf mitt bästa och lyckades få några kort jag var nöjd med.




Det är så läckert med svartsmoke med den där silvervita manen!

Bender bor tillsammans med kompisen Marwin.


Och en labrador som heter Isa.


Och matte och husse också såklart men dom fastnade inte på bild, underligt det där. ;)

Besök hos småttingar

Hälsade på hos S*Chop Suey's k-kull idag och oj vad söta dom är. Några har kommit igång med ögonöppnandet och det gör så mycket för utseende. Dom får mycket mer uttryck och liv i sig. Vet inte om det går att förstå vad jag menar men inte alltid så lätt att uttrycka sig.

När jag först tittade in till dom låg alla och sov så sött, svårt att störa då.



Passade på att ta några kort på mamma Landini nu när hon ändå var ledig. I vanliga fall en väldigt svårfotad dam men nu ställde hon upp frivilligt på flera foton.


Sen var det ändå dags för fotografering av ungarna. Under tiden var Landini inte så glad över vad jag höll på med och påpeka ett antal gånger att hon ville ha tillbaka sin unge.



Hur som helst så började jag med den blå flickan men hon ville inte riktigt samarbeta och det tillsammans med en orolig mamma gjorde att jag inte hann få nån riktigt lyckad där. Men tro mig, väääldigt söt. Man blir lite sugen på kattnappa. ;)


Bruntabby bicolour-flickan var betydligt mer samarbetsvillig, fick flera fina bilder på den ljuvliga skapelsen. Vem smälter inte av den här blicken?


Nästa var lilla bruntabby-vita flickan. Riktig liten raring.


Harlekinpojken, lilla kossan. ;)
Har inte öppnat ögonen än men oh så söt han också.


Lilla kossan på nya äventyr. :D


Sist Blåtabbypojken, aningen aningen öppna ögon men inte mycket. Snart så visar även han sina vackra ögon.

Jag lär nog hänga där vid ett antal tillfällen framöver misstänker jag, vill verkligen se vad det blir av den här högen med sötnosar. :)

Men vad skriver dom?

Jag gillar att surfa runt på andra uppfödares hemsidor och läsa om deras katter. Vem gör inte det?
Dock är det en sak jag har tänkt på ett tag. Är en del medvetna om vad dom har som typbeskrivning om sina katter?
Missförstå mig inte, det finns dom som har jättebra beskrivningar som är mycket intressanta att läsa och man njuter av. Beskrivningar som känns väldigt lärorika och upplysande och jag ser upp till alla er som har det. Jag har själv beskrivningar på mina katter och jag anser dom vara korrekta men tar gärna emot rättningar om någon anser att jag har skrivit fel.
Hur som helst så finns det några olika varianter jag stör mig på.

Vissa skriver endast positiva saker. Right, jag är säker på att din katt är perfekt... Känns lite som ljug att bara ta upp ena sidan och "råka" glömma att berätta att katten har sämre sidor också.

Det finns också dom som förbättrar katten lite i beskrivningen. Säg till exempel att det står fint formade och bra placerade öron och på bilderna ser man en katt med svängda linjer och hyfsad placering. Vågar ägaren inte erkänna de svängda linjerna eller ser dom det inte själva?

Sen den värsta varianten, man läser beskrivningen, kollar på bilderna, läser beskrivningen igen, kollar på bilderna igen och funderar om dom har blandat ihop katterna. Det är vid sådana tillfällen jag verkligen funderar över vad som hänt. Blev det verkligen fel eller har ägaren hittat på lite vad som lät bra?

Finns en beskrivning jag nyligen stötte på, det var en beskrivning där det stod att katten ifråga hade en spikrak profil, på sidan fanns även flera profilbilder på den katten. Det jag hittade där såg inte ens ut att vara en rak profil och spikrak är för mig den perfekta profilen. Varför skriver man då så? Speciellt om det visas bilder som säger emot det. Jag vet att en del katter har päls som lurar ögat och så men jag har svårt att tro att enbart päls kan ha skapat den där profilen.

Visst, kanske ser bättre ut och lockar fler om man fyller på med positiva saker om sin katt men tänk efter lite. Det kanske lurar dom nya och ovana och risken finns för utskrattning av de gamla och erfarna. Är det värt det?
Så vad jag vill jag säga till alla er där ute: Kan du din katts typning är det jättebra att skriva ut den för andra att läsa men kan du den inte eller känner dig osäker... så snälla skriv inte en typbeskrivning när det finns så mycket annat man kan skriva istället.

Funderingar om att välja hane

Finns det något svårare än att hitta en lämplig hane? Stamtavlor, typ, fertilitet, avstånd och allt. Det är nästan svårare än att köpa egna avelsdjur för det är trots allt mycket lättare att resa långt och avigt för att hämta hem en kattunge.
Om man nu vill resa långt med sin hona för att lämna på parning så måste det verkligen vara någon man litar på helt för helst bör honan få kunna bo där till löp och sen så man ser att hon blivit dräktig innan man hämtar igen. En 14h tågresa gör man inte några varv bara för att hämta och lämna hona några gånger t ex. Sen vill man att inför en sån resa ska hanen verkligen vara perfekt och allt ska kännas bra på alla sätt och vis.

Anledningen till mina funderingar är att Amazon trots två parningar med Chinook inte blivit dräktig. Dom kommer troligtvis att få en chans till om hon löper snart men samtidigt vill jag hitta en lämplig hane som ev. ersättning. Man tycker att det finns snygga hanar överallt men när det väl är dags att leta så finns det ingenting! Kanske är typningen är vad hon behöver men då stämmer inte stamtavlan eller så lånas han inte ut. Hittar jag en hane som passar stamtavlemässigt och lånas ut och allt är bra om det inte vore för att han inte kändes helt rätt till henne ändå... Och känns det inte helt 100% så jag blir osäker på om jag skulle vilja behålla en efter den parningen, varför då göra den?

Sen kommer vi till den biten där jag måste erkänna att jag helst vill ha en silverhane. Ja, jag skulle vilja renavla silvret på skogisen. Varför jag vill det? är det verkligen viktigare än typ och stamtavla? Viktigare nej, men jag tycker man borde kunna få båda... Är mig själv det drabbar då det blir ännu svårare att hitta den där hanen som känns helt rätt.

Nåja, jag tycker väl synd om mig själv egentligen, finns några möjliga alternativ som även om dom inte uppfyller precis allt vad jag önskar så är dom ändå bra och skulle nog ge fina ungar. Sen finns några drömhanar men dom förmodligen kommer fortsätta vara en dröm...

Var gömmer sig Amazons framtida dejt?

Början och en utepromenad

Första gången jag startar en blog, kände att det kunde behövs nu när jag ändrade hemsidan och stängde ner den stora nyhetssidan. Finns inte riktigt plats för dom större grejerna längre. Jag har väl inte riktigt kommit fram till vad som ska finnas med än så länge men det kommer nog att visa sig.

Idag när jag vaknade så var utsidan snötäckt, måste ha snöat på bra under natten, hade varit mysigt att varit vaken och se det. :)
Tog med Isis (S*Rockringen's I feel pretty) på en promenad för att hon skulle få uppleva snö för första gången. Först var hon väldigt pipig och tyckte det var läskigt men det gick över snabbt och hon pluffsade genom snön som att det inte var något speciellt alls. Hon hittade några uppstickande grässtrån att nafsa på och en liten koja under en buske. Kojan var inte matte lika förtjust i dock så därifrån blev fröken utplockad.
Jag tog med mig kameran som vanligt också så här kommer några smakprov på den lilla promenaden.











Blev kanske lite bildtungt men hur ska man kunna välja egentligen? jättesvårt.